Kommit igång med motionen

Jag känner mig just nu väldigt nöjd efter att jag precis kommit in efter att jag gått en 50 minuter lång stavgångspromenad. För att vara mig så är det väldigt bra. Inte så längesedan jag kämpade med att gå en kvart, eller ens komma ut utanför dörren med soporna.
 
Nu har jag ökat mitt mål till minst 30 minuter 5 dagar i veckan, men som det ser ut just nu så går jag minst 40 minuter om dagen och det går bra. Jag har lite mer värk, men den är ändå hanterbar.
 
Dock är det grymt jobbigt med alla skolungdomar som är ute och orienterar där jag går, för dom skrattar och pratar en massa som jag inte riktigt hör och då tror jag ju genast att det är mig de pratar om och skrattar åt. Typ -kolla in tjockisen som är ute och går med stavar som en gammal tant LOL. Det förgyller ju inte direkt promenaden som i övrigt är riktigt skön.
 
Men jag vet också att när min medicin börjar verka ordentligt så tänker jag inte så, då bryr jag mig inte om vad de skrattar om, och även om det skulle vara åt mig så bryr jag mig inte om det ändå, de är väl bra att de har nåt att skratta åt då brukar jag tänka.
 
Så det är spännande hur medicin faktisk kan få en att tänka annorlunda. Hade jag tänkte så av ren dålig självkänsla, då hjälper ju inte medicinen utan då behöver man jobba på sina tankar med tex terapi. Men jag har inte dålig självkänsla. Jag är bara extremt nojjig i perioder.