Denna ångest!!

Idag har jag haft möte med biståndshandläggaren, boendestöd och kp från psykiatrin. Ångesten började redan då jag klev upp med orolig mage och illamående. Jag var så nervös och spänd även fast jag kände alla förutom biståndshandläggaren. Hon kom dessutom lite tidigt, så när min kp äntligen kom så kände jag mig svimfärdig och mådde jätte illa.
 
När vi satt vid bordet allihopa så fick jag mest tänka på min andning så det var svårt att koncentrera mig vad som egentligen sas. Men jag tror att jag fick fram det viktigaste. Att jag behöver boendestöd även på kvällstid. Vilket just nu inte finns, men om det görs ett beslut så kanske de ordnar det så småningom. Jag hoppas verkligen det. För det är på kvällen min ångest gör mig destruktiv. På dagarna går det mycket bättre då jag har lättare för att distrahera mig med annat som promenader mm. På kvällen innan teveprogrammen börjar runt 20 så har jag det riktigt jobbigt och vill bara fly undan min ångest på sätt som inte är så snällt mot mig själv.
 
 
 
Nu är iaf mötet över och jag är ensam hemma och den värsta ångesten har lagt sig, så det är skönt. Jag ska försöka ta mig ut på en promenad i nysnön som kommit, så det blir till att sätta på sig vinterskorna idag.