Att utmana sig själv

Idag ska jag göra något som jag tycker är jätte jobbigt, och det är gå ut och äta. Vi ska börja med McDonalds så att vi kan ta med oss maten och gå ifa jag får sådan ångest så att vi inte kan stanna.
 
Det är verkligen en utmaning för mig och jag har inte ätit ute på flera år då det alltid ger mig stark ångest. Men jag kan inte säga riktigt varför mer än att jag är rädd för att bli sjuk utav maten, rädd för att kräkas på resturangen bland allt folk, rädd att göra bort mig genom att jag får en ångest attack.
 
Jag ska börja utmana mig själv på detta med min stödperson, vi ska börja med en gång i månaden och sen öka på om det börjar gå bättre. Målet är att kunnat gå på en riktigt resturang och inte en snabbmatskedja eller pizzeria, utan ett ställe där man sätter sig ner och beställer från en meny och man kanske klär sig lite finare. Och att klara av det utan att ångesten gör så att jag inte kan njuta utav maten. Det är ett långt steg dit, det är jag medveten om.
 
Men detta problem med att inte kunna äta ute gör ju så att jag inte kan åka någonstans för då måste man äta ute eller hemma hos främmande människor och i nu läget så klarar jag inte det. Men med min stödperson känner jag  mig trygg så det ska bli intressant att se hur det kommer gå idag.
Jag får uppdatera er senare.
 
Uppdatering: Jag gjorde det! Jag höll på att ge upp redan i kön, det var grymt med folk och jag mådde illa och var yr av ångest. När vi satt oss för att äta så pillade jag mest i maten till en början för jag mådde illa. Men sakta men säker så hade jag fått i mig nästan allt, iaf så jag var tillräckligt mätt. Så jag har ätiti ute för första gången på väldigt många år och är grymt stolt över mig själv.