Depressiv psykos

Igår träffade jag läkaren, så vi pratade lite om min senaste inläggning nu i mars och när han träffade mig när jag var som sämst. Han sa att hans bedömning var att jag då hade en depressiv psykos. Men jag berättade för honom att de psykotiska symtomen och besvären började ganska långt innan depressionen kom. Säkert över en månad innan, då jag började med att bli paranoid och sen gick det över till att jag var en jordängel och sen kom depressionen som gjorde att jag inte ville leva längre och att de andra änglarna kallade mig till dom, därför kunde jag inte leva kvar på jorden.
 
Han började då prata om Schizoaffektiv sjukdom där jag har både psykoser och en bipolär sjukdom men att det inte alltid hänger i hop. Jag har ganska länge nu misstänkt att det är det jag har. Men då läkarna inte varit riktigt inne på det så har ju jag också tvekat.
 
Men tankarna kom ju på det då jag första gången var psykotisk i nästan ett halvår och sen fick diagnosen bipolär på det och det svänger väldigt mycket för mig.
 
Vissa läkare tycker inte att det är så viktigt med diagnos utan de behandlar bara symtomen ändå säger de. Men ändå när jag kommer in på akut psykiatrin så står det genast Bordeline i mina journalanteckningar, fast det är en diagnos som aldrig riktigt stämt och som ska ha tagits bort, så är den ändå inte borta. Det enda som stämmer in på borderline för mig är att jag självskadar och man ska ju fylla betydligt fler kriterier för att ha diagnosen. Min första psykolog sa att jag jag ser att du har diagnosen Borderline, men det tror inte jag, och hon var specialiserad på att jobba med personer med just Borderline.
Jag kan tycka att det är ganska viktigt med diagnos, rätt diagnos, så att man blir behandlad på samma sätt av de olika läkarna man träffar och att man själv för förståelse för varför man mår som man gör.
 
Visst svänger mitt humör lite snabbare än vid vanligt typ 1 bipolär sjukdom, då man ofta kanske bara har två tre svängningar under ett år (stora altså, svänger i humöret gör alla). Jag kan svänga mellan hypoman och depressiv under ett par veckors tid.
 
Jag är lite av ett mysterium. Men nu ska jag testa nu medicin som är helt ny på marknaden, känns både jobbigt och spännande. Jag hoppas att det går bra.
#1 - - icaibloggen:

Sv: Ja eller hur är det, han har fler klipp med väldigt kloka ord från föreläsningar han haft. Ussch ja katastrof tankar är sjukt jobbigt :(

Du ska veta att du är en kämpe i mina ögon! inte lätt när man får det så jobbigt som du har det i omgångar! Men du ska veta att du alltid kan skriva till mig, du är bra precis som du är ! Kram