Lycka på recept

Just nu på Aftonbladet.se så finns det artiklar om just antidepressiv medicin. Dock är de endast för plus prenumeranter, så jag kan inte läsa dom själv. Men rubriken till arteklserien är "Lycka på recept".
 
Detta förstärker ju folks tro att man blir lycklig av antidepressiv medicin. Förut kallades de för just för lyckopiller. Men det är väl egentligen bara om man har en Bipolär sjukdom och den antidepressiva medicinen utlöser ett maniskt skov som man faktisk blir lycklig utav medicinen. 
 
Annars är den bara just antidepressivt. Dvs att man får hjälp att komma upp ur det mörka svarta hål som man befinner sig i så att man orkar göra någorlunda normala saker. Har man en "vanlig" depression som väldigt många människor drabbas av någon gång i sitt liv så kan medicien göra att man börjar må bättre och kan leva ett normalt liv som vanligt igen.
 
Har man andra psykiska sjukdomar eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så kan man behöva andra kombinationer av mediciner för att må skapligt bra, som tex antipsykotisk medicin eller centralstimulerande medicin mfl, tillsammans med antidepressiva.
 
Men ofta så behöver man mycket mer än bara medicin, kanske terapi, finns ju flera olika sorter. Samtalskontakt är bra för många så att man kan få prata om sina tankar så att de inte hopar sig inom sig och får ensamt spelrum. Men vissa vill inte eller kan inte prata om sina tankar och känslor.
 
Jag har haft samtalskontakt med olika personer sedan mellanstadiet tror jag, först skolkuratorer genom hela skolgången, även på univeristet, sen psykosociala teamet på vårdcentralen och sen på psykiatrin. Jag måste få prata, ibland om samma sak om och om igen.
 
Men varken medicin eller samtalskontakt har gjort mig lycklig. Jag kan vara det kortare stunder. Som när jag får mysa in ansiktet hos ett djur, får en varm kram av en person jag tycker om, eller när jag kollar på en riktigt bra film som berör mig positivt. Sådana saker kan göra mig lycklig.
 
Jag skulle verkligen vilja att begreppet lyckopiller försvann.
1 kommentar
icaibloggen

Sv: Tack fina du, jag hoppas också det! Skulle vara skönt att lära sig styra sina känslor bättre! Och kunna sätta mer ord på dem! Räkmackan var otroligt god, sjukhus cafeterian levererade verkligen ;)

Jag håller verkligen med dig om detta med "lyckopiller" Det är verkligen inte så det är.. Förstår inte hur man ens kunnat komma på detta uttryck faktiskt.. Sinnessjukt!!

Mycket bra inlägg! <3