Vi gör så gott vi kan

Idag har jag haft en samtal med en person om hur kapabel man är att styra sitt liv då man har psykisk sjukdom. Ofta får man ju höra fraser som - Ryck upp dig och ta tag i ditt, ingen annan kan göra det åt det.
Det är ju sant, att ingen kan göra det åt en.
Men att slå på sig själv hela tiden att allt man gör inte är bra nog, att allt kämpandes inte ger något resultat hur hårt man än jobbar på det, det gör inte heller saken bättre.
 
Har man en psykisk sjukdom så behöver man hjälp utav vården precis som vid vilken sjukdom som helst och ibland tar det väldigt lång tid att hitta rätt sorts behandling.
Man kan behöva medicin och en samtalsontakt och kanske nån form av terapi, och ta sig igenom en terapi är ett heltidsjobb. Även att må psykiskt dåligt är ett heltids jobb, man bli trött och vill ge upp. Ett vanligt jobb kan man säga upp sig i från om man inte trivs. Men livet kan man inte säga upp sig ifrån. Man måste bara fortsätta kämpa.
 
Alla som lider av en/flera psykiska sjukdomar gör så gott dom kan för att ta sig framåt i livet. Vissa tar sig igenom det ganska snabb och är tillbaka och kan leva ett normalt liv. Viss får kämpa längre och vissa få kämpa livet ut.
 
Att accpetera sin sjukdom och att man är där man är i livet och inte där man vill vara, är inte enkelt.
 
Så att kommentera och nervärdera någon som kämpar så hårt de kan för att stanna kvar i detta liv och kanske gör små steg framåt och ibland några steg bakåt är bara otroligt elakt. Man kritiserar ofta sig tillräckligt mycket för att klara av att bli kritiserad för sin insatts av andra.
2 kommentarer
Sofia Kihlström

Så bra skrivet!❤️ Och precis, man kan säga upp sig från sitt jobb, men inte från sitt liv.

stina

Jag håller verklige med! Särskilt när det gäller självskadebeteende så finns det ofta en dömande attityd, men vi gör ju så gott vi kan utifrån vår livssituation. Det är inte som om vi tycker det är kul att vara sjuk, inte jobba som alla andra gör, att skada sig, ha självmordstankar osv. Visst, handlingar har konsekvenser och man måste ju kämpa och vilja bli frisk. Men det gör vi ju, jag tror bara inte att alla förstår det tyvärr.