Fan det är en långhelg!

Helgen är något som de flesta ser fram emot, ett par dagar med ledighet där de kan vila eller hitta på roliga saker om de jobbar måndag-fredag som många gör, eller om man jobbar inom vård eller andra service yrken så kanske man ser fram emot varanna helg iaf.
 
Fredagar är sociala medier fullt av kommentarer om att -nu gör jag helg, och bilder på folk som är på aw eller nån annan fest.
 
Jag som har varit helt sjukskriven i flera år tycker inte om helgen nå vidare. Känslan av att inte passa in i samhället blir större. Jag går inte på aw, på fester eller reser bort. Mina dar under helgen ser ut som dagarna i veckan. Det blir mer en jobbig transportsträcka tills det är måndag igen och då nånting händer och jag kan få tag på personer inom vården om jag behöver. I akuta fall finns det ju hjälp på helgen också, men mycket kan vänta till måndagen.
 
Under veckorna så går jag på min sociala träning, får besök av min kp och stödperson och snart kanske också boendestöd.
 
Men att inte längta eller att inte tycka att helgen är ett par sköna dagar är konstigt. Ibland har jag lust att på fredag eftermiddag posta ett -Fan nu är det helg igen.
Men jag tror inte att det skulle uppskattas av någon annan då man helst bara ska posta det som är så bra, den fina fasaden är ju viktig på nåt vis, är ju dumt att göra någon annan obekväm, eller?
1 kommentar
Evahle - en blogg om psykisk hälsa

Högtider och långhelger kan verkligen vara jobbigt när man mår dåligt...