Statusuppdatering

Ursäkta för dålig uppdatering här, men har som inte riktigt vetat vad jag skulle skriva om. I övermorgon ska vi ha mötet ang sol boendet och det är jag lite nervös inför, tänk om jag får avslag, då blir det jobbigt.
 
Har haft det ganska jobbigt med röster och en vanföreställning att jag ska brinna upp, innefrån, vilket har gett mig jätte mycket ångest och jag känner att vården inte alls kan bemöta den tanken eller övertygelsen jag har. De säger att det inte kan hända och att det inte finns vetenskapliga bevis för att det kan hända. Det är mycket som saknar vetenskapliga bevis, tex elallergi, gud, ja jag skulle kunna rabbla upp en massa saker. Men ni förstår vad jag menar.
 
Inatt kunde jag inte sova för jag hörde en massa konstiga saker, bla en som pratade i vardagrummet, så ringde upp psyk och med dom i luren kunde jag kolla så att det inte var nån där och det var det ju så klart inte. Men det är riktigt jobbigt när mycket av sånna här konstiga saker börjar komma tillbaka. Det var ett bra tag sedan nu. Men jag har ju haft en ca två månader lång depression av nåt slag och det är inte ovanligt att jag får vanföreställningar efter en depression. Men enligt läkarna så är det åter igen borderline som är min huvuddiagnos då jag självskadade så mycket i januari.
 
Jag blir bara förvirrad av alla läkare som tycker olika och de sätter sina diagnoser och sätter in de läkemedel som de tycker är bra osv. Så vid den senaste inläggningen sa jag att min ordinarie läkare för sköta medicineringen, så det gjordes ingen ändring då. Efter inläggningen i januari så bestämdes det att vi skulle höja den antipsykotiska medicinen i min apodos, men den kom inte med förra gången, så jag hoppas att den är med den här gången då jag hämtar ny rulle på fredag, ska bli spännande.
 
Hur har ni det?

SOL boende

Det funkar inte längre för mig att bo som jag gör, så min kp från psyk har kommit med idén att vi ska ansöka om ett SOL boende för mig, det är ett typ av boende där man har en helt egen lägenhet som man sköter helt själv, men det finns personal att tillgå dygnet runt i huset.
 
Jag tror att det skulle vara jätte bra. Min läkare skulle också skriva ett intyg till biståndshandläggaren  vilket kanske gör att jag prioriteras lite högre så att kanske går lite fortare.
 
Jag har massa tankar kring detta, mest positiva men sen känns det också hemskt att jag är så pass sjuk att jag inte kan bo i vanligt boende utan att jag behöver mer hjälp än dagligt boendestöd som jag har nu.
 
Detta är nåt som kanske skulle gjorts för flera år sedan egenltigen, men det är lätt att vara efterklok. Man har ju gått och trott att det ska bli bättre.
 
Nu är det bara att vänta på mötet med biståndshandläggaren, sen vänta och se om jag blir godkänd att få flytta till ett sånt boende och sen vänta på att jag får en lght, har ingen aning om hur lång tid det kan ta. Är ju en sån som tycker att det är ganska jobbigt att vänta...

Det finns en väg

Denna låt spelades i gårdagens melodifestival, den kom dock sist men den berörde mig verkligen.
 
 
Texten
 
Tänk dig en tomhet stor som en stjärnklar natt där inga stjärnor finns Ingen som ser din nöd ingen som hör din bön ingen som längre minns
Det finns en väg ut ur rädslan ut ur skam och ett löfte om att en gång komma fram
Om nån som finns kvar nån som vakar nån som ser och som säger du är inte ensam mer
Tänk dig att segla fram på ett becksvart hav och aldrig nå till hamn
Plötsligt hörs en röst genom vanmakten någon vet ditt namn
Mhmmm Det finns en väg ut ur rädslan ut ur skam och ett löfte om att en gång komma fram
Om nån som finns kvar nån som vakar nån som ser och som säger du är inte ensam mer
Det finns en väg ut ur rädslan ut ur skam och ett löfte om att en gång komma fram
Om nån som finns kvar nån som vakar nån som ser och som säger du är inte ensam mer
Ja som lovar du är aldrig ensam mer